Hem / Årsredovisning
En årsredovisning är en sammanställning av företagets ekonomi för det gångna räkenskapsåret. Den innehåller detaljerad information om tillgångar, skulder, intäkter och kostnader samt andra relevanta upplysningar. Syftet är att ge externa intressenter en rättvisande bild av företagets ekonomiska ställning. Oberoende av bolagets storlek finns det lagstadgade krav på struktur och innehåll, och redovisningen måste upprättas enligt god redovisningssed.
Årsredovisningen består av flera obligatoriska delar. Dessa är: balansräkning, resultaträkning, noter, samt förvaltningsberättelse. Tillsammans visar de bolagets ekonomiska resultat och ställning.
K2 och K3 är två regelverk för hur årsredovisningen ska upprättas, som du kan läsa mer om hos Bokföringsnämnden. K2 är förenklat och används av mindre företag. Det erbjuder standardiserade lösningar, vilket gör det lätt att följa men begränsar flexibiliteten. K3 används av större bolag och erbjuder fler valmöjligheter, men kräver mer av dem som redovisar. Valet mellan regelverken påverkar hur poster värderas och hur upplysningar lämnas.
Årsredovisningen ska vara färdigställd senast sex månader efter räkenskapsårets slut och lämnas in till Bolagsverket inom sju månader. Exempelvis: om räkenskapsåret slutar 31 december ska årsredovisningen vara hos Bolagsverket senast den 31 juli. Missar man detta kan bolaget få förseningsavgifter. Planeringen måste därför vara noggrann och samordnad med bokslutsarbetet.
Vanliga deadlines att hålla koll på:
En översättning av årsredovisning blir aktuell när företaget har internationella ägare, investerare, kunder eller är noterat utomlands. Även koncernbolag med dotterbolag i olika länder översätter ofta sina årsredovisningar för att uppfylla intern rapportering. Engelska är det vanligaste målspråket, men det kan variera beroende på marknad. I vissa fall kräver också internationella redovisningsstandarder att översättningar görs.
Processen inleds ofta med att byrån får tillgång till föregående års material, referensdokument och eventuella begreppslistor. Därefter görs en första finansiell översättning, följt av granskning, korrektur och ibland dialog med bolagets ekonomichef eller redovisningskonsult. Översättningen måste ske parallellt med att originaldokumentet färdigställs, för att hinna hantera ändringar och kommentarer utan tidspress.
Steg i en typisk översättningsprocess:
En korrekt översatt årsredovisning kräver teknisk noggrannhet. Layout, tabeller, diagram, decimaltecken och språklogik måste anpassas till målmarknaden. Vissa länder använder kommatecken som decimalavskiljare, andra punkt. Tabeller behöver ofta omarbetas för att texten ska passa. Även format, som PDF eller InDesign, kan påverka arbetets flöde och kräva samarbete mellan översättare och grafisk producent.
Att översätta årsredovisningar kräver inte bara språkkunskaper utan också insikt i redovisningspraxis och juridik. Terminologi måste hanteras konsekvent, särskilt i noter och vd-ord. En översättning som brister i precision kan få juridiska konsekvenser eller försvaga trovärdigheten. Därför bör arbetet göras av översättare med specialisering inom ekonomi och finansiella texter, till exempel Translator Scandinavia som är en översättningsbyrå med lång erfarenhet.
Alla svenska aktiebolag är skyldiga att lämna in en årsredovisning till Bolagsverket. Även vissa ekonomiska föreningar, stiftelser och handelsbolag omfattas beroende på omsättning, tillgångar eller antalet anställda. Även ideella föreningar kan ha krav om de bedriver näringsverksamhet i större skala. Kravet är oberoende av om verksamheten bedrivs aktivt eller passivt – själva företagsformen styr skyldigheten.